Den så kallade ”Visselblåsarlagen” som trädde i kraft vid årsskiftet påstås ge skydd mot repressalier när privatanställda arbetare slår larm om missförhållanden i arbetsköparens verksamhet. Lagen är dock väldigt öppen för tolkningar och det är oklart om den kommer göra någon nytta för Sveriges arbetare

Sedan tidigare är det ett förbjudet att bestraffa offentliganställda inom stat, landsting och kommuner som slår larm om missförhållanden i arbetsköparens verksamhet.

När 2016 övergick i 2017 trädde en ny lag i kraft som påstås ge skydd mot repressalier när arbetare som är anställda i privata företag larmar om allvarliga missförhållanden. Inhyrda arbetare omfattas också av den nya lagen. Arbetsköpare som ändå tar till repressalier kan få betala skadestånd.

I inledningen till lagen står det:

1 § Denna lag innehåller bestämmelser som ger ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Lagen inskränker inte det skydd som kan gälla på annan grund.

Med allvarliga missförhållanden avses brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Det är tillräckligt att arbetstagaren genom larmet framför konkreta misstankar om sådana allvarliga missförhållanden.

Läsare som är privatanställda har ingen anledning att hoppa högt av glädje eftersom det är allt annat än glasklart hur långt skyddet mot bestraffningar sträcker sig.

Den som slår larm ska i första hand rapportera direkt till arbetsköparen eller en representant för denne. Den som offentliggör uppgifter eller lämnar uppgifter för offentliggörande, eller vänder sig till en myndighet, har skydd först om arbetsköparen ”inte vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet och i skälig utsträckning informerat arbetstagaren om i vilken omfattning åtgärder vidtagits”.

Å andra sidan får arbetaren slå larm till media eller myndighet om denne:

av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt”

och
”arbetstagaren hade fog för det påstående om allvarliga missförhållanden som larmet avser.”

Detta öppnar för tolkningar som kan sluta lite hur som helst när det väl kommer till kritan. Vad är till exempel en ”befogad anledning”? Ingen vet just nu. Därför bör den som överlämnar rapporter om missförhållanden till media eller andra externa parter vara försiktig.

”Ta det försiktigt – liten guide”

Det mest grundläggande är att ALDRIG använda mailadress eller telefonnummer som tillhör eller har koppling till företaget när kontakt tas med media eller annan extern part.

Använd heller inte arbetsmobil, dator, surfplatta, eller annat tekniskt hjälpmedel som tillhör eller har koppling till företaget. Arbetsköparen kan snoka.

I  regel klassas all kommunikation med myndigheter som offentliga uppgifter och kan begäras ut av vem som helst.

Är din rapport extra känslig? Det finns många bra guider som visar hur du anonymiserar dig på bästa sätt. Sök och du ska finna.

 

Följ och gilla oss: